Glory days
Det har varit sköna dagar, trots elakt virus, som behagligt flutit iväg sedan sist.
CC har hunnit hämta sig efter dramat i Milano då han blev bestulen på i princip allt och fixat med både jobb och försäkring. Det är ju en del som måste återställas och ersättas.
Jag har mest flutit omkring och haft huvudvärk, men upptäckt att om jag bara sover några timmar på dagen mår jag oändligt mycket bättre, så då sover jag.
Dessutom har min fantastiska doktor Tommy på Tudorkliniken bekräftat att jag visst kan springa, inte slå nya rekord och ställa upp i VM (sannolikt;)), men springa.
Så länge kroppen håller med och det ger mig kraft är det helt ok. Han jämförde med att frikoppla bilen i utförslut, man liksom bara rullar och laddar batterierna,
så då springer jag.
Det är så vansinnigt härligt och jag är så glad att jag hittat glädjen i löpningen.
Ännu gladare är jag för mina fina vänner.
I söndags, efter en riktigt rolig dagisfest på lördagskvällen, kom Wennerströms hit för att hämta växter och fika lite.
Det är så märkligt härligt, var gång jag träffar Sara blir jag alldeles full av energi och vill ta itu med allt som inte riktigt blivit av och alla möjliga nya idéer som poppar upp under samtalen med henne. Helt fantastiskt att ha en vän som ger mig så otroligt mycket kreativ energi!
Igår var jag och barnen på Björkebo hos Sophia på mysig eftermiddagsfika, barnen fick röja rejält och jag fick lite babbel och blev distraherad ett par timmar.
Idag skulle jag ingenting alls, förrän plötsligt omtänksamma Sara ringde och var på väg hit med massor av makalöst smask som hon bjudit Skåneländska Gastronomiska Akademien på. Måste säga att det blev en ståndsmässig fika! Till och med pålägg till sitt underbara bröd tog hon med sig, och smör! Här satt alltså vi och smaskade ljuvligt surdegsbröd med rökt vildsvin och helt galet goda sockersnurror, och jag tankade superbästa surdegsSara- energi en masse. Underbart!
Och så har jag alltid, alltid, varje dag, världens bästa Anna. Min vapendragare, fanclub, realitycheck och inspiratör, min allra, allra bästa vän.
Så nej, jag ska inte klaga. Jag har det väldigt, väldigt bra.
Det här smarret kom Sara med till mig idag- underbart!
Bilden är taskig, jag vet, men det smakade fantastiskt! :D
..och de här thekakorna bakade jag alldeles själv för att barnen skulle få lite smask efter skola och dagis.
Kanske inte precis rocker science, men i alla fall ingen tårta!
Måste därför lägga upp en bild på en av sommartårtorna, blev lite
nervöst mycket bröd där, kände jag.
Och, naturligtvis, en idolbild på de absolut bästa sockerbagarna!
Kommentarer
Postat av: Sara
Vad fin du är! Ibland tänker jag på hur otroligt nära det var att vi inte hade lärt känna varandra. Om inte dina föräldrar hade varit på Louisiana den där dagen, om vi inte hade börjat prata med varandra, det är ju så lätt hänt att man bara nickar och går förbi liksom. Jag är så otroligt tacksam för att det blev som det blev!
Postat av: Anna Lindblom
Men Mette då....så fina komplimanger jag får....
Jag skulle verkligen tycka om ifall din kulinariska fantomkompis Sara "kom förbi" när jag är och hälsar på- muuuuuums. Blir så sugen när jag ser bilderna =)
Puss
Trackback