Gräsklipparfröjd!
Hurra!
Idag var det säsongspremiär för gräsklipparen och vet ni vad- den funkade!
Ni som känner mig vet att jag inte är kompatibel med dessa helvetesmaskiner, men idag hamnade ett nytt kryss i mitt tak.
Alla förutsättningar var ultimata.
Solen sken, Max var hos kompisen Hjalmar och Ellen sov helt utmattad efter att ha hjälpt mig att rensa ogräs under förmiddagen och det bästa (och viktigaste) av allt- CC var hemma!
Inte bara i samma universum som jag, utan på samma klot, samma kontinent, i samma land, samma stad och- jepp!- samma hus!
Detta har nog aldrig inträffat när jag ska klippa gräs. I vanliga fall får min kära svärfar ett rasande nödrop och kommer ilande för att återställa lugnet i vår lilla by.
Alltså, jag slet upp maken från saltgruvan i källaren och beordrade gräsklipparstart.
Han gjorde så, fick igång den elaka maskinen efter första försöket och stod förnöjt och flinade medan den brummade på.
Hans min sade allt: -Jag fattar inte vad som är så besvärligt med en enkel klippare, lilla vän..
Och då, som på beställning, dog motorn.
Hade jag inte varit så hång på att klippa gräset hade jag blivit mäkta nöjd, men CC såg rejält snopen ut. Han fick igång den igen, den dog, men sedan!
Den brummade igång och höll sig klippande under hela tiden jag klippte, stannade bara när jag ville det och gick sedan igång med ett förnöjt vrål. Till och med den tjocka läbbiga rök som brukan bolma ur den höll sig undan idag!
Inget kan stoppa mig nu!
Idag var det säsongspremiär för gräsklipparen och vet ni vad- den funkade!
Ni som känner mig vet att jag inte är kompatibel med dessa helvetesmaskiner, men idag hamnade ett nytt kryss i mitt tak.
Alla förutsättningar var ultimata.
Solen sken, Max var hos kompisen Hjalmar och Ellen sov helt utmattad efter att ha hjälpt mig att rensa ogräs under förmiddagen och det bästa (och viktigaste) av allt- CC var hemma!
Inte bara i samma universum som jag, utan på samma klot, samma kontinent, i samma land, samma stad och- jepp!- samma hus!
Detta har nog aldrig inträffat när jag ska klippa gräs. I vanliga fall får min kära svärfar ett rasande nödrop och kommer ilande för att återställa lugnet i vår lilla by.
Alltså, jag slet upp maken från saltgruvan i källaren och beordrade gräsklipparstart.
Han gjorde så, fick igång den elaka maskinen efter första försöket och stod förnöjt och flinade medan den brummade på.
Hans min sade allt: -Jag fattar inte vad som är så besvärligt med en enkel klippare, lilla vän..
Och då, som på beställning, dog motorn.
Hade jag inte varit så hång på att klippa gräset hade jag blivit mäkta nöjd, men CC såg rejält snopen ut. Han fick igång den igen, den dog, men sedan!
Den brummade igång och höll sig klippande under hela tiden jag klippte, stannade bara när jag ville det och gick sedan igång med ett förnöjt vrål. Till och med den tjocka läbbiga rök som brukan bolma ur den höll sig undan idag!
Inget kan stoppa mig nu!
Kommentarer
Trackback
